I denna uppsats studeras det ungdomliga talspråket i romanrepliker  genom stiljämförelse av dessa i tre ungdomsromaner, utgivna resp. 1911, 1967 och 2008. Syftet är att undersöka vad som är typiskt för ungdomsspråk, se i vilken mån dessa typiska drag finns i de tre romanerna, och hur detta har ändrat sig under loppet av hundra år. Det studerade materialet består av 100 repliker ur var och en av de tre romanerna, och dessa har undersökts med avseende på antal ord per replik, satsstruktur, sägeverb, slang och svordomar, "onödiga" småord, stilmarkerande ord och typografiska markeringar av prosodin. Som jämförelsematerial har använts flera olika tidigare undersökningar av ungdomsspråk, i första hand Klingberg (1970), Labov (1972) och Kotsinas (1994).

Slang är starkt förknippat med ungdomar och deras vardagsspråk, men frågan är om dagens ungdomar även tar med sig slang in i klassrummet? Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar om slang inom gymnasieskolan, deras användning av slang på fritiden och i skolan samt deras attityder till slang. Studien genomfördes med hjälp av kvantitativa enkäter som delades ut både till elever och lärare inom några gymnasieskolor i Norrbotten. Resultatet visade att eleverna och lärarna verkar ha en liknande uppfattning om vad slang egentligen är och att eleverna använder mer slang på fritiden slang mer än vad lärarna. Resultatet visade även att lärarna uppfattar att eleverna använder slang ibland eller ofta i alla undervisningssammanhang, eleverna själva menade dock att de sällan eller aldrig gör det i dessa situationer.

Den här uppsatsen behandlar ungdomsslang och översättningen av den i ungdomslitteratur. Två böcker ur serien Vampire Academy har undersökts: Vampire Academy (2007) och Frostbite (2008) samt deras svenska översättningar Törst (2009) och Fruset blod (2009). Språket i serien är ofta tal- och ungdomsspråkligt, och slang förekommer frekvent. De båda böckerna har översatts till svenska av två olika översättare (Torun Lidfeldt Bager och Ylva Spångberg), vilket möjliggör en jämförelse mellan de två olika översättarnas val och strategier. De slangord som valts ut till analysen är fyra ord som används som direktlån i svensk slang och de har delats in i två grupper: etablerad slang (cool, bitch) respektive icke-etablerad slang (badass, whatever).

I det här arbetet tar jag upp vad det finns för slang i Norrköping. Jag jämför slangord mellan fyra generationer i en undersökning som består av en enkätdel, där informanterna har fått svara skriftligt och en muntlig intervjudel som utgår ifrån svaren på enkäten. Jag har här intervjuat grupper där män är för sig och kvinnor för sig, fyra stycken ifrån varje kön och generation. Totalt är det 32 stycken informanter. De är födda i Norrköping eller inflyttade några få år efter födseln.

I min studie har jag undersökt hur några pedagoger beskriver slangbrukets uppträdande bland elever i lågstadiet, parallellt med pedagogernas förhållningssätt till slangartade uttryck.  Min frågeställning var:Hur beskriver pedagogerna slangbruket bland yngre elever? Vilket förhållningsätt har pedagogerna till slangartade uttryck?För att få reda på detta valde jag att intervjua två pedagoger som metodiskt arbetar med slang och talspråk i sin undervisning.Undersökningen tar även upp om pedagogerna tror att elevernas språkutveckling gynnas genom acceptans av slang, från lärare.I resultatet framgår det att slangbruket har fått en stor spridning bland våra yngsta grundskoleelever.  De medverkande pedagogerna ser slangen och talspråket som en viktig del av det pedagogiska arbetet, de anser att diskussioner och förändringar i språket skall bemötas med förståelse och kunskap..

?Ofta att det är värt? är en språksociologisk undersökning av orden ofta, orka, värt och ovärt. Syftet var att undersöka om, och i så fall hur, orden användes på ett icke-traditionellt sätt av gymnasieungdomar i Lerum och om denna användning kan klassas som slang. En enkät delades ut till elever i årskurs tre på samtliga gymnasieprogram på Lerums Gymnasium. Hypotesen var att flickor, i högre utsträckning än pojkar, skulle använda orden på ett icke-traditionellt sätt och att elever på teoretiska program skulle använda dem mer än elever på praktiska program.

Denna uppsats behandlar skillnader och likheter i slangbruk mellan ungdomar på mindre orter på landsbygden i Småland och ungdomar i de större städerna Uppsala och Malmö, dels gällande användningen av äldre slangord, dels gällande nya lånord från ?miljonsvenskan?. Forskningen på slang är i dag främst fokuserad på ungdomar från invandrartäta områden men det förekommer även andra undersökningar av ungdomars slangordförråd. Resultaten i denna uppsats har framkommit genom en enkätundersökning där 198 informanter i årskurs 9 på de olika platserna deltagit. De äldre slangorden är tagna från den främsta forskaren på området, Ulla-Britt Kotsinas, undersökningar som är publicerade i En bok om slang, typ (Kotsinas 2003), och de nya lånorden är bland annat tagna från debatten om ?miljonsvenskan?.

Syftet med denna studie är att, med hjälp av ett urval tillväxtvariabler, analysera hur det kommer sig att länder rika på naturresurser generellt uppvisar lägre tillväxt än länder som saknar naturtillgångar. Fenomenet brukar benämnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfällan? som det här kommer kallas. Utmärkande för denna studie är att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgången i landet och hur denna interaktion kan leda till att länderna i analysen fastnar i resursfällan..

I denna uppsats undersöks den svenska översättningen av slanginslagen i The BriefWondrous Life of Oscar Wao (2007), en roman av Junot Díaz. Att översätta slang kräver djupgående kunskap om såväl vokabulär som käll- och målspråkets respektive kulturer. Översättaren måste reflektera över huruvida slangen pekar på viss grupptillhörighet, om den hör hemma på en särskild geografisk plats, vilkaassociationer den väcker, om den har kategoriserande funktioner, om den ska fungera komiskt eller informativt, etc. När dessa funktioner väl har etablerats, ska översättaren sedan överföra dem till målspråket, något som ställer avsevärda krav på översättaren.Uppsatsen utgår från översättningsstrategier uppställda av Dorothea Hygrell i doktorsavhandlingen Att översätta komik (1997). Hygrells strategier tillämpas på valda slangexempel i Junot Díaz roman med fokus på både problematiska och lyckade aspekter i syfte att problematisera översättningen av slang.

Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Many of us have grown up hearing or using words meant as insults or negative adjectives that were in fact names for social groups. Most of them have gone unquestioned in the mainstream consciousness, but the term Gay in the generally negative meaning has in the past years been given attention as offensive and homophobic, with debates emerging in response over whether or not this is true, particularly on the internet. It is the articles and forum threads from these debates that make out the empirical material for a qualitative study as I ask what these people?s thoughts are about this term and how it is perceived.After a qualitative coding and analysis of these texts, and interpretation of the results based on Erving Goffman?s theory of Phantom acceptance and stigma terms, Judith Butler?s theory of performativity, Ferdinand de Sassure?s theory of signifier and signified and how it connects to the community and Baudrillards theory of simulacra, this is the principal conclusion that I have drawn:For some of the people in this debate, the term Gay and its use is about homophobia and heterosexism, though mostly it?s not overt but a subconscious part of the continued dehumanization and stigmatization of homo- and bisexual people. This is a position I callThe socially focused skepticism.

This essay is about young peoples? use of swearwords and four-letter words. Through a questionnaire we have examined in what way 102 Swedish high school students use swearwords and four-letter words. We have also examined if there are any differences between girls and boys linguistic usage and what these differences may be. Our results show that almost all youths use swearwords and that a majority of them use four-letter words as well. The results also show that there are not any major differences between girls and boys.

This essay focuses on four different aspects of readability: voice, causality, advanced words and the LIX-value of words. Each of these four facilitates or aggravates reading comprehension for students, which is further defined in the paper. The study is an analysis of textbooks in history for 8th grade from a second language perspective. In terms of voice, causality, advanced words and the LIX-value of words, the study shows that books with higher grades of causality and voice and lower grades of advanced words as well as a low degree of LIX-value are better for students to work with..

During the time I've attended the programme to become a Transportation manager, I've been presented with quite a large number of different words. My purpose with this paper is to take a closer look at them, and see if they're sustainable concepts. This paper will be a literary study, and be on a wholly theoretical level. After a thorough examination of the various words, I've come to the conclusion that these words that I've chosen aren't just fad-words. They're going to be around for quite a while, this due to the fact that they're based on good ideas from the get-go.

The purpose of this work was to determine how important a word?s setting was for the readability of typography in motion. Facts regarding how reading works and the importance of the words formation for the readability were used to form a computer test. This test was performed by 15 test persons and the results were analyzed. The results show that the serif was easier to read than the sanserif.